VIlken dag det har varit!
Fy fan säger jag bara, vilken eloge alla spångamänniskor ska ha för att ni orkar jobba, studera, skratta och vara så bra som ni är i den där jävla röran. Mögelsanering på hög nivå säger jag bara, att inte djuren, eleverna och personalen har blivit evakuerade är för mig ett stort frågetecken...
Men jag har haft skitkul idag! Självklart var det roligast att jobba i ladan för där var det som vanligt, lugnt och skönt. Jag hade riktigt bra tempo och att diska fodertråg har aldrig varit så roligt. Nog blev jag förvånad när alla Henriettorna oblygt traskade ut på golvet, och inte fick jag tillbaks dom heller. Vad dom har vuxit sen jag lämnade Spånga, mest själsligt alltså, faveroller är ju alltid lite för stora...
Fågelrummet satte jag knappt min fot i, kanske för att det pågick hysterisk sanering. Fast det var som ett rep som drog ut mig därifrån när jag var därinne. Jag trivdes inte alls och kände mig inte hemma där som i resten av huset.
På bussen hem träffade jag en underbar liten flicka. Hon var åtta år, till hälften muslim och hälften turk. Hon berättade att muslimer inte har hundar så därför var hon lite rädd. Men hon vågade klappa Mika och tillochmed nudda nosen. Hon hade världens underbaraste skratt och när hon berättade om sin katt som hon hade haft i turkiet lös hennes ögon.
Hon var ledsen över att inte ha någon katt eller hund i sverige men hon berättade att hon hade en lillasyster som var fyra månader istället. Sen skrattade hon högt och ögonen lös av stolthet.
Jag hoppas att jag träffar henne någon gång igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar